Min älskade Sotis

Förra inlägget jag skrev va inte det enda tragiska som hänt.. Sotis min kanin försvann knappt två månader efter att Lillskrutten dog i min famn. Hade precis fått lite ordning på mitt liv efter att han dött. Hade lämnat in CV på Granngården och Hundfix och hade turen att kanske få börja jobba extra timmar på Hundfix, så händer det här.. Ibland tror jag starkt på att någon inte vill att jag ska ha ett bra liv..
 
Skulle gå ut till Sotis och såg ett hål i nätet.. Letade tills det blev mörkt och flera dagar efter det, men hittade han inte. Några dagar efter då jag började känna att han inte skulle komma tillbaka började jag gråta i köket när jag pratade med Jennyfer och Mamma.. Kommer ihåg hur jag bara bröt ihop och sa att jag inte orkade med det en gång till.. Speciellt inte med sån kort tid emellan.
 
Skulle bara så gärna vilja hålla honom i min famn en sista gång och gosa in mig i hans mjuka mysiga päls, men vet att det aldrig kommer hända.. Kan fortfarande titta ut mot hans bur på dagarna och se ifall han har kommit tillbaka.. Det där hoppet man ändå har att han faktiskt ska sitta där ute en dag..
 
Älskar dig min fina Sotis! Haft dig i hela 9 underbara år och vart du än är så hoppas jag att du vet hur mycket jag älskar dig <3
 
 
 
Har varit en riktigt jobbig kväll att skriva om Skrutten och Sotis, riktigt jobbigt..
Jag älskar dom båda så otroligt mycket! <3
 

Kommentera här: