Förstörd
När du vände ryggen till, när du svek mig, när du sårade mig så in i helvete den dagen, då visste jag att förr eller senare skulle ditt patetiska "förlåt" komma som en jävla käftsmäll..
Bara genom att läsa dina ord kändes det som du högg mig i bröstet, igen.. Att bryta ihop i tårar när jag läste det, det är fan inte okey..
Bättre sent än aldrig, visst. Men fan så ont det gör. Hade nog till och med varit bättre att du inte hört av dig alls för nu känner jag mig helt förstörd och splittrad..
